Vikten av att ha oberoende ledamöter
Små och medelstora bolag har mycket att lära av vad som händer i de stora – där ju lyckade och misslyckade händelser ofta syns och diskuteras i medierna. En sådan sak handlar om vikten av att ha oberoende ledamöter i styrelsen.
För några veckor sedan blev det till exempel känt att den så kallade aktivistfonden Cevian Capital sålde hela sitt innehav i Volvo Lastvagnar till kinesiska Geely. Det innebär att Volvo Lastvagnar även i fortsättningen har två stora och dominerande ägare: Industrivärden med 22,82 procent av rösterna och Geely med 15,6 procent av rösterna.
Med två så dominerande ägare är risken mycket stor att de ledamöter som representerar dem i styrelsen i första hand ser till sina ägares bästa – och inte, vilket Aktiebolagslagen stipulerar, till bolagets bästa. Då blir de oberoende styrelseledamöterna mycket viktiga, eftersom de kan se förbi huvudägarna och se till bolagets bästa.
Frågan om Nordeas hemvist är ett annat exempel som kan illustrera detta. Ägarna kan ha olika vinst-och skattemässiga fördelar av att bolaget har sitt säte i det ena eller andra nordiska landet. De oberoende ägarna blir då garanter för att bolagets intressen inte blandas ihop med ägarnas.
Det finns många paralleller att dra för små och medelstora företag. Även för dem kan oberoende styrelseledamöter vara oumbärliga när det gäller att se till bolagets bästa och inte bara till ägarnas.
Lyckligtvis kan jag skönja en positiv trend här. Fler och fler styrelser, även i mindre företag, engagerar externa ledamöter och formaliserar styrelsearbetet för att skapa en dualism mellan ägarintresset och bolagets bästa. Ett exempel, som jag tidigare har beskrivit, är Haldex där styrelsen på ett modigt sätt vågade sätta sig emot flera stora ägare som ville driva igenom en styckning av bolaget som kunde ha lett till utplåning.
Oberoende ledamöter kan se på bolaget med helt andra ögon än ägarna, inte minst i familjeföretag. Där kan ägarfamiljens företrädare befinna sig i en situation och företaget i en annan. Då är det nyttigt att någon påpekar – inte bestämmer – och ser till bolagets och alla ägares bästa.
Genom att ställa kritiska frågor har externa ledamöter stora möjligheter att medverka till att styrelsebesluten fattas i en miljö där ägare, styrelse och ledning är medvetna om vad de gör och vilka konsekvenser det kan få – och vilka möjligheter som finns.
Detta ökar förutsättningarna för ett värdeskapande styrelsearbete.